Föreningens historia

Historik

Föreningens historia börjar vid en dikeskant vid dåvarande Lindströms affär i Yxered en sommarkväll i juli 1922, där en grupp ungdomar var samlade. På Aron Nilssons förslag skulle en idrottsklubb bildas. Lördagen den 29 juli hölls det första protokollförda mötet i Yxereds skolhus, där Aron Nilsson valdes till klubbens förste ordförande, och därmed hade Yxereds Bollklubb bildats.

Vid årsmötet 1939 skedde namnbyte till Totebo Idrottsförening, ett förslag från dåvarande kassören Hans Gustavsson. Eftersom fotbollsplanen var belägen i blivande tätorten Totebo där även de flesta arbetstillfällena fanns, vann förslaget gehör efter omröstning enligt stadgarna.

Av gamla protokoll framgår liksom idag många ekonomiska svårigheter. De flesta planerade projekt har kunnat genomföras under åren tack vare kamratanda, god sammanhållning och massor av ideellt arbete. Det är vår förhoppning att ortens ungdom även under kommande år och decennier sluter upp med samma goda anda som under de åren som förflutit, till gagn för gott kamratskap och fysisk fostran.

Fotboll i gamla tider

Fotboll har utan tvekan varit den mest populära sporten, vilken utövats sedan starten. Före det YBK (Yxereds Bollklubb) bildades förekom det ”sparka boll” på gräsplättar och stubbåkrar bl.a. på Kiltorps äng. Match under något sånär ordnade former med gästande lag skedde första gången den 6 augusti 1922 mot Ankarsrums Gymnastikförenings andra lag. Matchen spelades troligen i Västantorp, där även fester var anordnade vid den då befintliga dansbanan.

Av resultat som finns bevarade från 1923 kan man se att av sju matcher som spelades förlorades sex och i ett fall hemfördes seger.

Av protokoll från åren därefter framgår att en ständig tillsättning av kommittéer för anskaffandet av spelbar fotbollsplan förekom. De flesta år lyckades man hitta en gräsvall med mått som ansågs tillräckliga efter dåtidens krav. Ekonomin satte dock vissa år käppar i hjulet, då arrendet för en gräsåker betingade omkring 200 kronor per år.

1932-1934 var kärva år för verksamheten som då låg helt nere. De flesta åkrar som arrenderades låg utmed Lillån, men även i närheten av Svederna har spelats matcher.

År 1934 förhyrdes den s.k. sågplanen, mitt emot Totebo järnvägsstation för iordningställandet av en fotbollsplan. För 300 kronor åtog sig bröderna Palmér i Spångenäs att utföra jobbet. Örjord, kolstybb och sågspån jämnades till. Någon enstaka gräsbevuxen fläck kunde skönjas i det färdiga resultatet, en yta av cirka 65×40 meter. Vid möte 4 oktober1936 beslöts att planen skulle breddas med fem meter och tio på längden för ett anbud av 360 kronor.

”Totebo bollplan”, en fasa, trots förbättringar, för såväl gästande lag som de egna aktiva. På grund av det kärva läget och avsaknaden av anslag i någon form, fick den ojämna plätten duga.

Tillkomsten av Tollevi

Vid möte den 3 juni 1943 tillsattes en kommitté för inköp av fotbollsplanen, samt en del omgivande mark.
Förhandlarna bestod av Einar Johansson, Sten Åberg och Georg Hagelin. Den 2 sept. 1944 utökades kommittén med Aldor Gustavsson. Den 5 december samma år framkom vid ett möte, att mark till en idrottsplats hade skänkts av godsägare C.J. Larsson, Totebo gård.

En idrottsplatskommitté tillsattes. Den bestod av Aldor Gustavsson, Sten Åberg, John Sjöström, Arne Hermansson, Einar Söder, Olle Johansson och Erik Nilsson. Kommittén fick i uppdrag att ordna alla praktiska detaljer vid anläggningsarbetet, vidare utröna olika låneformer, leda arbetets fortskridande samt allt annat som kunde
förekomma.

Arbetet tog sin början 27 december med röjning, trädfällning och risbränning. Med idoga insatser fortgick det hela, en angelägenhet i vilken hela bygden runt omkring engagerade sig. En stor insats gjordes av disponent Ariel Larsson vid Totebo Industrier som bistod både praktiskt och ekonomiskt vid arbetet.

Avgörande faktorer vid anläggandet av Tollevi var de frivilliga arbetstimmarna som uppgick till 4489, samt förståelse från Riksidrottsförbundet och Hjorteds Sparbank med anslag och lån.

Invigningen ägde rum annandag pingst, den 6 juni 1949. Den storslagna invigningen bestod av fotboll mot Åtvidabergs FF, friidrottsinslag, körsång och musikkår.

Fotbollen från 30-talet

Slutet på 30-talet och början på 40-talet blev ett uppsving för Totebo i flera avseenden. Fabriken behövde arbetskraft och ungdomar från när och fjärran sökte sig till Totebo och fick anställning. Detta blev också en positiv tillgång för idrottsföreningen, som fick en välbehövlig förstärkning till sitt fotbollslag.

Ungdomarna kom att betyda mycket för Totebo IF både då och i framtiden. Vi tänker då på namn som bröderna Bertil och Arne Hermansson, bröderna Karl och Axel Ringström, Tage Ekström, Karl-Gunnar Andersson, Erik Sundström med flera. Dessa kom från trakterna runt Stämshult, Lebo, Borhult med ett fotbollsförflutet i en liten klubb därstädes vid namn Drott. Denna upplöstes i och med att de flesta spelarna gick till Totebo.

Från Locknevi och Grönhults BK invandrade Eskil Fridell, Stig Lindström, Inge Nilsson och från Vrångfall sedermera Ingvar och Gunnar Allvin samt under ett par korta perioder Allan ”Lalla” Gustafsson. Vi får heller inte glömma Tore Svanström från Överum, kedjespelare av god klass.

Som synes ett helt fotbollslag och detta blev ju naturligtvis en god injektion för fotbollen inom Totebo IF så småningom.

Nu var det ju så just dessa år var det krig i världen och Totebo hade liksom de flesta föreningar sina spelare mer eller mindre ute beredskap. Man genomförde i alla fall seriefotboll så gott det gick. T.ex. 1941 spelade Totebo IF sexton matcher i Smålandsserien div 2. Där blev det vinst mot Gullringen med 4-1 samt mot Vrångfall med hela 7-0. Ett stort problem var också fotbollsplanerna, som inte ens efter dåtida anspråk fick godkänt av en del domare och gästande lag.

Ett exempel är kritiken från domaren Harald Svensson i september 1945. De som var med på den tiden minns ju att det inte var sämre förhållanden i Totebo än på övriga mindre platser. Planfrågans lösning var ju på gång redan då, så detta gnäll föranledde ingen åtgärd från förbundet.

Efter krigets slut 1946 -1948 blev det fina år för Totebofotbollen. Serierna spelades på den tiden höst och vår. Efter höstomgången 1947 låg man på tredje plats i tabellen med 6 poäng. Tore Svanström var bäste målskytt med 26 mål, Inge Nilsson hade gjort 18. Man segrade i Hjortedpokalen efter finalvinst mot Blankaholm med 5-1. Målvakter fanns det gott om under dessa år: Arne Hermansson, Gunnar Allvin, John Sjöström, Per-Olof Sethson, Sture Kindahl och Rutger Fritz.

Laguppställning i match mot Rumskulla, augusti 1947: Gunnar Allvin, Tage Ekström, Stig Lindström, E. Pettersson, Eskil Fridell, Karl-Gunnar Andersson, Bertil Hermansson, Axel Ringström, Tore Svanström, Inge Nilsson och Nils Karlsson. Resultat: Vinst med 4-0, målskyttar Inge Nilsson 2 mål, Tore Svanström och Axel Ringström.

Söndagen efter vann exakt samma lag mot Vrångfall med 3-2, Tore Svanström gjorde alla målen. Karl Ringström och Agne Johansson tillhörde också de ordinarie spelarna under denna tid.

Under 40-talets senare del tillkom spelare som Wide Holmberg, Gustav Pettersson, Lennart Söder, Valter Söder, Torsten Hween, Sture Karlsson, Per Lindell med flera.

1950 var ett bra år, 37 matcher spelades, 18 i serie, 13 vänskaps och 6 pokalmatcher. Man vann 19 och 3 slutade oavgjort. Höjdpunkten under året var Gotlandsresan mitten av juli. Det var en idrotts och semesterresa, som organiserades av Birger Edmark, lärare i Totebo och gotlänning. Man spelade tre matcher varav två slutade med seger.

Från 1952 kan noteras: Ingvar Sjöström deltog i samtliga 32 matcher, man vann Blackstadpokalen.

Från 1953 kan noteras: Gunnar Kardell, Västervik blev ny tränare, Wide Holmberg deltog i samtliga matcher.

Från 1954 kan noteras: Ungdomsfotbollen var på uppgång, A-laget tog ej en enda poäng på höstens 12 matcher.

Från 1955 kan noteras: A-laget åkte ur Västerviksgruppen, Lennart Söder vann skytteligan.

Under slutet av 50-talet skulle Totebo IF äntligen börja skörda lite framgångar i form av seriesegrar. Detta mycket tack vare ett fint ungdomsarbete, som fostrat egna talanger.

Den första seriesegern vanns 1959. Vi tog då hem Div VII södra Tjust-gruppen. Bland spelarna hittar vi målvakten Tage Sjöström, Rudolf Allvin, Herbert Sjöström, Wide Holmberg, Lennart Söder, Jan-Olof Svensson, Roland Andersson, Valter Söder, Roger Lindström, Sven-Inge Johansson och blott 16-årige skyttekungen Bengt Arvidsson. Han gjorde hela 50 mål det året. Lennart Söders 38 mål och Herbert Sjöströms 17 mål bidrog också till de 126 mål TIF sparkade in det året.

1962 blev det ny serieseger i Div VI Vimmerbygruppen närmast före Ydrefors. Tre man deltog då i samtliga matcher Herbert Sjöström, Roger Lindström och Sven-Inge Johansson. Målkung blev trots ett skadefyllt år, Bengt Arvidsson med 19 mål.

Efter ett år i Div.V togs nya krafttag, Nisse Krantz värvades som tränare och åter igen tog man steget upp seriesystemet efter serievinsten 1964.

1965 lyckades B-laget vinna sin serie.

1966 kom en blivande fotbollsprofil till Totebo IF, Lars-Åke Fridell. Han skulle visa sig bli en av våra främsta kedjespelare i modern tid. Tillsammans med andra lovande ungdomar som Christer Ottosson och Conny Holmberg var han med om att ta en ny serieseger 1968. Året efter kom Ronny Holgersson till föreningen som tränare. Under hans ledning hängde laget kvar i ”femman”, fram till 1972. Detta år blev också Janne Svenssons sista aktiva säsong. Han fortsatte senare som lagledare och tränare. Andra vi minns från den tiden år målvakten Christer Lindfors och mittfältsspelaren Örjan Pettersson.

Under 70-talet föryngrades vårt A-lag, kvar från -68 års lag var bl.a. Einar Hjalmarsson och Allan Svensson och dessa bildade sedan stommen TIF under ett 10-tal år framåt.

Seriesegrar vanns 1973, 1977 och 1980 alla Div VI, efter några år i femman varje gång. Det var ett härligt kamratgång under dessa år.

När Lars-Åke Fridell prövade högre serier i Vimmerby 1973, kom många yngre förmågor fram. Ungtuppar som Anders Sjöström, Christer Svensson, Carl-Henrik Larsson och Håkan Hermansson klev in i A-laget och gjorde det bra. Dessa ungdomar hade alla fått sin fotbollsuppfostran av Wide Holmberg i ungdomslaget och Wides uppoffrande arbete i ungdomssektion började äntligen ge frukt.

Bengt ”Bagarn” Andersson som bott i Totebo som grabb, kom från Vimmerby 1973 och skulle sedan vakta målet ända in på 90-talet, med undantag av några säsonger i IFK Tuna och Vimmerby.

Andra pålitliga spelare var Conny Johansson och Tommy Olofsson som båda abonnerade på varsin backplats, på mitten härjade Kenneth Holmberg och Göran Fridell, den senare en riktig slitvarg som kunde spela på alla platser i laget.

1973 var också året som vår legendariske lagledare Folke Pettersson drog sig tillbaka, från en ideell sysselsättning han innehaft under 22 år. Detta gör honom till en av dom verkligt stora kämparna i vår förening genom tiderna. Träningsmöjligheterna under vinterhalvåret var begränsade med dagens mått mätt. Nästan all träning innebar att träna kondition på vägarna, snöfyllda åkrar eller runt elljusspåret. Fotbollen fick man leka med på asfalten framför skolan eller på små ytor i gymnastiksalen. Detta gjorde också att man smälte samman till ett härligt kompisgäng, där alla svettades och skrattade tillsammans vilket helt klart stärkte klubbkänslan inombords. Detta hade givetvis våra tränare och lagledare stor del i. Jan-Olof Svensson, Hasse Jansson, Håkan Gustavsson och Stefan Svensson är några man minns från dom åren.

Matcher vi minns

När vi slog topplaget Gullringen på bortaplan med 1-0 1974, målskytt hårdskjutande Mats Sjöström, vi kom dit med många reserver men kämpade storstilat och tog en fin skalp.

Finalen i VT-cupen 1978, där vi mötte Div.lll laget IFK Västervik, vi förlorade med 1-4, efter 1-1 i paus. Tidningarna öste lovord över oss efter matchen, vi föll med flaggan i topp.

På 70-talet döpte vi också om vår egen pokalturnering till Aldors Cup efter vår hedersordförande. Det har alltid legat stor prestige i att möta våra grannklubbar i denna pokal. Våra många segrar pokalen står sedan dess ingraverade i många ståtliga troféer i vårt prisskåp.

1980 var vi tillbaka i sexan igen, tränare då var P-O Nilsson. Med Lars-Åke Fridell tillbaka i laget, som återvänt för att avsluta sin fotbollskarriär Totebo, tog vi hem seriesegern 9 poäng före Almvik. Laget innehöll då nästan uteslutande egna spelare, den enda utifrån var ”göteborgarn” Anders Svensson, som var en riktig lirare. Kedjan med Lars-Åke och Anders var mycket svårstoppad,vi gjorde hela 83 mål serien detta år.

Seriesegrande B-lag 1980

1980 tog också B-laget hem sin serie, den första seriesegern på 15 år. Vi vann den helt avgörande matchen mot Tyllinge på bortaplan med 2-1, trots 10 man på plan hela sista halvleken. Laget var en fin blandning mellan gammalt och ungt, tongivande var bl.a. Karl-Arne Axelsson (20 mål), Bengt Andersson (17 mål), Roger ”Klipp” Johansson, unge målvakten Eero Mykkänen och blott 14-årige Mikael ”Räka” Johansson.

Seriesegrande A-lag 1987

Under 80-talet blev det seriesegrar också 1987. Efter en rafflande höstspurt kunde vi knipa guldet 1 poäng före Rumskulla.

Uppflyttning blev det också 1984, då vi gick upp som bästa 2:a i Småland, detta efter en hård kamp om förstaplatsen med Hebe. Vi förlorade faktiskt bara en enda match i serien, och det var den sista för året. Även detta år vann B-laget Västervik reserv C.

På 80-talet gjorde vi stora ansträngningar att etablera ordentligt i div V, bland annat genom förstärkningar från Vimmerby. Kenneth ”Skrot” Karlsson och Mikael Lindgren var två duktiga spelare vi värvade. Trots detta blev vi aldrig riktigt bofasta femman.

Då hade vi också fått bättre förutsättningar att träna fotboll vintertid. 1983 fick vi klartecken från fritidsnämnden att i egen regi bygga en träningsplan på industrins mark, den så kallade sågplan.

På tränarsidan var Hasse Jansson tillbaka under en tvåårsperiod och 1987 kom Sven-Olof ”Nenne” Nyström, en tränare med egna erfarenheter från spel i högre serier. Han stannade i 3 år,1987-1990 och betydde mycket för många av spelarna som idag spelar i A-laget. Lagledare under större delen av 80-talet var Stefan Svensson, som tidigt kom in i sektionen, efter en knäskada som satte stopp för eget fotbollssparkande. Andra tränare under 90:talet var bla. Åke Revelj ,Bosse Thörnlöf, Roine Olofsson, Christer Svensson, Roy Lundgren/ Bengt Andersson samt Peter Nilsson.

Minnesvärda matcher under detta årtionde var till exempel 1988, då A-laget vände underläge 1-3 till seger med 4-3 på matchens sista 7 !! minuter. Det sista målet minns alla som var med, Douglas Pihl snodde bollen från Hebes vänsterback och slog in segermålet med vänstern, stolpe-stolpe in.

Andra matcher är 2 x 6-0 mot Frödinge 1984 och storsegern mot Odensvi på hösten 1987 vi vann med klara 8-1 mot dåvarande serieledarna, därtill på bortaplan.

1991 var vi med i segerdiskutionen i div VI ända in i slutminuten på årets sista match, mot VAlS på bortaplan. Slutresultatet blev 2-2, tyvärr vi blev blåsta på en solklar straff och VAIS:arna räddade Roy Lundgrens nick på mållinjen i matchens sista minut.

1993 kom Bosse Thörnlöf till klubben och det blev ett lyft. Man blev trea i div VI och tog steget upp till femman genom kvalspel mot Näshult (1-0) och Nybro Sk (6-2).

1994 blev det kval nedåt. Den avgörande matchen spelades mot Hjorted på Tollevi inför 275 åskådare. Det blev en mycket händelserik match, både under och efter matchen. Matchen slutade 1-1 och det räckte för Totebo. Målskytt var Urban Petterson.

1997 spelade vi seriefinal mot Gunnebo i näst sista omgången. TIF vinst var tvungen för att gå förbi GIF, men matchen slutade 1-1. Publik: 310 st. Istället blev det kval, men förlust hemma mot Fagerhult (1-2) och borta mot Överum (3-3) gjorde att vi kom sist i gruppen.

1998 blev det dock serieseger efter 16 vinster, 1 oavgjord och bara en förlust.

1999 klarade vi oss inte att hålla sig kvar femman.

2000 blev vi tvungna att gå samman med Hjorteds GoIF pga. spelarbrist. Efter en stor spelarflykt, då hela 19 spelare försvann från klubbarna, började man säsongen dåligt men sedan spelade laget upp sig och i serien slutade man på en sjunde plats. Mellan åren 2002-2005 så spelade vi i div 4. Föreningens högsta placering hittills är en 6:plats 2003. 2005 åkte vi ur fyran och spelade i femman tills 2013 då det blev respass ur den divisionen. Det blev bara ett år i sexan. Åter tillbaka i div 5 där vi spelade tills vi 2016 blev nedflyttade till sexan igen trots en 8 placering. Men detta år lades seriesystemet om, och därför blev det div 6.

Fotboll är den idrott som under alla år flitigast utövats i vår förening och vi tror också att den har sin givna plats i framtidens Totebo IF.

Veteranfotboll

Under 80-talet tog också veteranfotbollen ordentlig fart, det var supporterklubben som 1983 tog initiativet till en veteranlagspokal, för spelare över 35 år, en pokal som vi själva tog hem efter 7 år. Ännu mera etablerat blev det 1988 då vi ställde upp till seriespel, en chans för klubbens ”gamla spelare” att fortsätta sparka boll. Några större framgångar har det inte inneburit poängmässigt, men väl ett roligt utbyte mot andra veteranlag. Vi har bl.a. mött Blomstermålas stjärnor från 70-talet och även Åtvidabergs slocknade stjärnor på både Tollevi och Kopparvallen.

Jubileumsåret 1992 lyckades vårt veteranlag också lyckats att locka ett av Sveriges populäraste fotbollslag, TV-laget, till Tollevi. Den 26 maj lockade dessa två lag rekordpublik till vår fina idrottsplats. Även jubileumsåret 2012 var återigen TV-laget på besök på Tollevi

Två fotbollsprofiler i Totebo IF

Bengt Arvidsson

Kom till Totebo 1958 och spelade under sina första år, såväl pojk- som A och B-lag. Han var en av de starkt bidragande orsakerna till Totebos första serieseger år 1959, då han under året gjorde hela 50 mål, något som gav honom ryktet som ”Smålands målfarligaste center”.

Bengts styrka var framförallt skyttet, det personliga rekordet i en och samma match ligger på 8 gjorda mål. Bengt Arvidssons målfarlighet uppmärksammades givetvis bland de större klubbarna och som 17-åring fick han provspela för VAlS mot dåvarande topplaget i div II, Sleipner.

Tyvärr ådrog han sig en knäskada i samma match, som sedan gjorde sig påmind under resten av fotbollskarriären. Bengt avslutade sitt fotbollsspelande 1965.

Lars-Åke Fridell

Lars-Åke kom till Totebo 1966, då 17 år gammal och skulle sedan under många år abonnera på skyttekungstiteln i A-Iaget. Under de 9 säsonger som han representerade Totebo IF, gjorde Lars-Åke över 200 mål, med 1969 och 1972 som toppar med 42 resp. 41 gjorda mål. Han vann också skytteligan i div V dessa år.

Trots anbud från SAAB och Åtvidaberg (div II) stannade han kvar i Totebo innan han 1973 prövade div III -spel i Vimmerby IF.

Lars-Åke var snabb och skottvillig och dessutom en fin lagspelare. Den aktiva karriären avslutades Totebo 1980-81 ,då han hjälpte A-laget att ta hem seriesegern i div VI.

Damfotboll

Totebo IF hade redan på 30-40 talet ett damlag. Man spelade då mest ”skämtmatcher” mot ”gubblag”.

1940 var Totebo inbjudna till en triangelmatch för damlag på Vimarvallen, där Vimmerby och Kisa också deltog. Totebo ansågs väl som ”en sparv i tranedansen” eftersom man kom från en avkrok. Dagen började inte så bra, gengasen fungerade inte, vilket åstadkom en rejäl försening redan från början. Trots det slog Totebo båda lagen och blev segrare. 17-åriga yttern Alice Lövgren gjorde det avgörande 2-1 målet. Ulla Svensson som målvakt och
Lilly Axelsson i anfallet samt Hagar Holmberg var de stora profilerna just då.

Under åren 1977-1990 hade Totebo IF åter ett damlag i seriespel. lnger Karlsson var en av de drivande krafterna vid starten. Resultaten gick ofta upp och ner, till stor del i brist på spelarmaterial under vissa år. En viss framgång nåddes under mitten på 80-talet i Smålandscupen, där Totebo bl.a. slog Div lll-laget Odensvi och avancerade till semifinal. Christina Andersson var lagets främste målspottare och Britt Svensson en säker försvarsspelare under åren. Efter sammanslagningen med Hjorted,så vaknade damfotbollen till igen under några år.

Damsektion

Första damsektionen bildades den 13 februari 1950 med Birgitta Svensson, Greta Nilsson, Majvor Sällberg och Lisbeth Carlsson som drivande. Fram till 1955 bestod damsektionen till största del av systrarna Sällberg och Valdy Ekström. Efter några års uppehåll invaldes en ny sektion den 17 januari 1959. Valda blev Gunvor Sjöström, Alice Sjöström, Britta Pettersson och Edit Johansson.

Första penninggåvan (500 kronor) från damsektionen överlämnades på årsmötet den 24 nov. 1962.

20 november 1965 blev damsektionen en damklubb med egen styrelse: Ordf. Gunvor Svensson, kassör: Britta Holmberg sekreterare Greta Hermansson.

Damsektionen sammanslogs den 10 dec.1982 med supporterklubben, men år 1990 nybildades åter damsektionen, varefter en fristående damklubb blev en realitet 1992. 1998 upphörde dock damklubben.

Våra domare

Föreningen har under årens gång haft några som satsat på domarsysslan, detta trots att “pipblåsarens” roll ofta är den mest utsatta på en fotbollsplan.

Tage Hallenqvist var den förste som började döma kontinuerligt under slutet på 40-talet, för att sedan följas av Wide Holmberg, Arne Hermansson och Ingvar “Lappen” Sjöström.

Den som under senare år klättrat längst på domarstegen år Mats Sjöström, numera Göteborg, som under 80-talet dömt ett 100-tal div 1-matcher och även vår högsta serie, allsvenskan. Matts har också varit sekreterare i Elitdomarklubben och också varit matchvärd åt domarkollegor vid många internationella matcher Göteborg.

Totebo lF:s numera mest aktive domare år Stig Appelqvist, som startade sin domarbana 1979. Numera är även Christian Högström och Jimmi Jangdin aktiva domare.

Övriga sporter i Föreningen

Friidrott

I protokoll från 2 sept. 1923 står omnämnt att ett 1500 m lopp skulle anordnas, där Nils Lundqvist lär ha segrat.

1924 förelåg inbjudan från Höckersbo BK och Västerviks IF om stafett och stadslöpning i vilka representation skulle ske.

Någon större utövning tycks inte friidrotten ha fått förrän under 30-talets sista år. Sten Åberg och Nils Karlsson, två lovande löpförmågor väckte intresse bland flera, varför denna idrottsform var mycket framgångsrik under en dryg 10-årsperiod.

Sten Åberg blev bl.a. Tjustmästare på 100 m 1941 och Nils Karlsson var mycket framgångsrik terränglöpning under 40-talet och de båda bidrog med flera framgångar i stafetter.

Senare under 40-talet tävlade Bertil Selerud och Emrik Nilsson för föreningen. Selerud blev DM-mästare i terräng 1949, Emrik Nilsson erövrade ett par andraplaceringar i femkamp i DM-tävlingar för Småland.

1950 fick Totebo IF förtroendet att anordna Landsbygdsmästerskapet för Kalmar Län. Birger Edmark segrade i såväl 100 meter som längd. Seger hemfördes även i ”Svensk stafett” 1000 meter. Flera lagpriser erövrades under den aktuella tiden, där förutom redan nämnda viktiga lagmedlemmar bestod av: Roland Andersson, Stig Karlsson, Agne Johansson, Lennart Johansson, lngvar Eriksson, Karl Carlsson med flera.

Tyvärr dog friidrotten ut i mitten av 50-talet på grund av olika orsaker.

1958-1960 tävlade en del duktiga skolungdomar med framgång. Thord Hallenqvist satte smålandsrekord på 60 m, men hans karriär som snabblöpare satte tyvärr astmabesvär stopp för. Övriga lovande ungdomar från samma tid var Enar Martinsson, Barbro Gustavsson och Maja-Stina Håkansson.

Hjortedsstaffeten 1941

Toteboterrängen 1950

Bandy

Redan i början av 30-talet (1932) nämns bandyn för första gången i protokollen då Blackstad besegrade Yxereds BK på Hagsjön med 5-4 .Vid returmatchen i Blackstad var det YBK som vann med samma siffror.

Som en röd tråd genom hela bandyverksamheten går det eviga problemet med isförhållandena. I många årsrapporter kommer det fram att, på grund av dålig eller ingen is alls, eller på grund av massor med snö kunde bandy ej spelas. Man var ju då givetvis beroende av sjöis.

År 1944 spelades dock seriebandy med både A¬ och B-lag, med växlande framgångar. Det var lag från Hjorted, Mörtfors, Ishult, Tuna, Västrum med flera.

1947 spelades hela fem matcher varav kan nämnas att man slog Ekdalen från Västervik med 6-3.

Under 1948 spelades 4 matcher och år 1950 45 st, alla vänskapsmatcher.

I början av 50-talet medgav isförhållandena inte någon bandy alls.

Under 1959 och början av 60-talet blev det några bra isvintrar och 1961 kunde TIF ställa upp med 2 lag i seriespel. A-laget spelade i Div.5 Vimmerbygruppen där följande lag deltog: IFK Tuna, Södra Vi, Gullringen, Karlshult, Djursdala och Totebo. Efter 6 vinster kom TIF på en andra plats i tabellen, bäste målskytt var Bengt Arvidsson med 17 mål.

Bandyn för Totebo IF:s vidkommande avslutades 1965. Man gick ur Bandyförbundet 1966.
Under det sista året bestod sektionen av Vide Holmberg, Jan-Olof Svensson, Christer Ramstedt och Allan Svensson.

Skidor

Skidsporten för Totebo IF:s vidkommande har inte varit någon stor idrottsgren, men under årens lopp har det varit en hel del aktiviteter, främst under de snörika vintrarna på 40-talet, då det i regel var klubb- och sockenmästerskap varje år.

1945 arrangerades en skidtävling i Yxered med ganska många deltagare, varifrån kan noterats att startavgiften var 1 krona i klass A, samt 50 öre i klass B.

1951, som var ett snörikt år, anordnades nästa större tävling och där vanns huvudklassen av Bertil Selerud, då tävlande för Hjorted. Största framgångarna för Totebos del var i juniorklassen, där Roland Andersson kom 2:a i Äldre Juniorer och Bo Gustavsson vann Yngre Juniorer samt i damklassen där det blev dubbelseger genom Gunvor och Majvor Sällberg.

Under åren som följde var det till och från med skidsporten inom föreningen, beroende på väder och snömängd. Mindre tävlingar anordnades. Man ordnade prov för “Snöstjärnan” och deltog i en del stafetter, bl.a. Blackstad och Tuna Södra. Skidåkare från föreningen deltog i Vasaloppet med Wide Holmberg som den främste.

Efter elljusspårets tillkomst blev det stor aktivitet form av motionsåkning, Ett elljusspår som numera inte finns då en storm ödelade stora delar av belysningen. Numera är det i mån om snö bruksgärdet som det fixas spår på.

Orientering

Även orienteringen har under en kortare tid utövats i Totebo IF.

På årsmötet 1946 framkom önskemål från orienterarna att få bilda en egen sektion inom föreningen. Man hade hållit på med denna lovvärda sysselsättning något år tidigare. Årsmötet beviljade detta och invalda blev Nils-Erik Fransson, Sigurd Johansson och Harry Lövgren.

Under åren fram till 1953 förekom en ganska livlig verksamhet, med ett 15-tal aktiva, som deltog i både små och stora tävlingar, med växlande framgångar. Eskil Fridell, Evald Ericsson, Nils Fransson, Sigurd Johansson och Erik Nilsson var några av dessa. Man arrangerade träningstävlingar samt även en större nationell tävling med mål på Tollevi.

År 1953 bildades specialklubben OK Hjortstigen med verksamhet inom hela kommunen, med påföljd att orienteringssektionen inom Totebo IF upphörde.

Bordtennis

På årsmötet 1947 kom förslag om bildandet av en bordtennissektion inom Totebo IF. Förslaget vann gehör och en sektion tillsattes, bestående av Eskil Fridell, Axel Ringström och Valter Söder.

Bordtennis hade dock utövats i mindre omfattning under ett par år tidigare, då ett bord tillverkats på industrin av spelarna själva och intresset var stort.

1948 tog sektionen initiativ till en serie med lag från bygden, kallad Totebo-gruppen, som man överlägset vann.

1949 spelade Totebo i Smålandsserien div. 1 där man blev fyra. Laget bestod av Herbert Sjöström, Lennart Söder och Rutger Fritz, som under flera år var de stora stjärnorna inom TIF. Nämnas kan att i den traditionella julturneringen i Vimmerby, blev Herbert Sjöström fyra i den hårda seniorklassen.

1950 blev det ytterligare framgångar då A-laget kom tvåa i serien och blev uppflyttad till allsvenska serien div.III.

Under 1951 gjorde tre av de bästa spelarna militärtjänst, men trots det lyckades att hålla sig kvar i den högre serien. Andralaget vann alla sina matcher i serien och blev därmed givetvis seriesegrare. Laget bestod i regel av Ingvar Sjöström, Kalle Kronståhl och Uno Söder.

1952 blev Kalle Kronståhl tvåa i den hårda A-klassen i Tjustmästerskapet i Västervik. Smålandsserien div.II 1953-54 vanns överlägset, av i huvudsak Ingvar Sjöström, Karl Kronståhl och Rutger Fritz.

Från 1955 kan noteras att man körde en månadstävling som vanns av Kalle Kronståhl, Lennart Söder och Raimo Böhm. Detta var väl glansåren för bordtennisens vidkommande inom Totebo IF, intresset var på topp och det var stort publikintresse vid hemmamatcherna, som spelades i Industribaren, med inträdespriset 50 öre för äldre och 25 öre för barn.

Bordtennisintresset stagnerade så småningom, men fortsatte in på 60-talet, men då endast med vänskapsmatcher. Sektionen bestod då av Klas-Ove Green, Pär-Olof Svensson, Roger Lindström och Wide Holmberg.

Innebandy och Hockeybockey

Innebandy har förekommit i föreningen till och från. Första kommittén valdes den 25 nov. 1978 och där ingick Stig Appelqvist, Egon Ringström och Douglas Pihl.

Hockey-Bockey har spelats under de senaste 15-20 åren, då i korpserier anordnade i Vimmerby.

Tennis

Vår tennisbana invigdes 1976 av ingen mindre än blivande världsmästaren, Stefan Edberg, då 11 år gammal samt en av grundarna till Hultsfredsfestivalen, Håkan Waxegård.

Där har det på senare år bland annat spelats klubbmästerskap i alla åldersklasser, samt även utövats som motionssport med gott intresse.